söndag 18 december 2011

En härlig weekend...

Har firat helgen tillsammans med en av de käraste människorna i min omgivning, med min man på tumis :) Måste säga att vi hade det helt otroligt skönt och trevligt i varandras sällskap. Och nog är det ju viktigt att man klarar av att släppa vardagen och bara umgås med varandra utan stress och vardagsbekymmer. Och tack Popeda för en helt underbar konsert, sällan har man varit på en sån plats där fiilisen varit sååååå god alltså...

Men annars, i förra veckan på torsdagen opererade jag ut en visdomstand, så nu har jag visdomen i en lite påse. Efter att jag fått båda flickorna har jag även fått 2 visdomständer och båda har jag fått riva ut, dom ryms helt enkelt inte. Nog är naturen intressant som har kommit på ett sådant fenomen att man skall få tänder, när man är fyllda 30 år... Och jo, nu efteråt känns det nog att dom tagit bort den, dom var tvungna att borra i benet för att få ut den, de var så trångt :( Månne inte värken ger sig till julen, hoppas jag. Annars är detta en bra bantningskur när man bara kan tugga på ena sidan och äta små små bitar.

Nu senast denna vecka är det väl dags att förbereda inför julen. Skall laga potatislåda så ingredienser måste inhandlas, städa, ta in granen, packa julklappar, gå på lite glögg visiter, så program finns det nog ;) Men om den där rätta julkänslan skulle vilja infinna sig, hallå var är du???

onsdag 14 december 2011

1 år...

Nämen, glömde helt att nämna att igår hade vi 1 års kalas. Vår lilla tjej F är 1 år nu och ingen liten bebis mera... Erkänner, hela dagen igår satt jag och tänkte på hur förlossningen varit. Varje gång jag såg på klockan tänkte jag att nu var jag ungefär i det och det skedet. Det är samma sak när L fyller år. Man glömmer det aldrig, det är en av de dagar i livet som livet förändras helt och ställs på huvudet, men på ett underbart sätt....

Förbjudna tankar...

Ibland när tankarna irrar iväg för mig och jag försjunker in i dagdrömmerier så kommer jag in på mannen som jag träffade för en tid sedan. Jag kan än i denna dag känna mig så oerhört smickrad av honom och hans sätt att se på en att det känns som om jag skulle vara inne på ett förbjudet området. Absolut inget har hänt, jo en kram, men det klassar jag inte som någon sorts otrogenhet. Jag känner mig upplyft, speciell på något sätt. Det intressanta är att en människa som man inte har någon djupare kontakt med utan en som man träffat i några timmar kan få en att känna såhär...

Det är definitivt bra för mitt ego och självförtroende. Plötsligt såg man sig själv med helt andra ögon i spegeln. I ett äktenskap, så är det ju ganska lätt att man faller in i en slentrian, livet går från dag till dag. Man glömmer bort passionen. Man är småbarns föräldrar, man är mamma och pappa och innan man känner sig bekväm i den rollen så hinner det hända mycket.

Men är det sen så fel att vara förtjust i någon fast man lever i ett förhållande? Är det fel att ha lite förbjudna tankar om en annan man om man sen inte för tankarna till handling? Det piggar ju bara upp förhållandet tycker jag. Jag är mer intresserad av min man och jag känner mig vacker och sexig. Så det kan väl aldrig vara fel, i mitt fall har det definitivt gett ett uppsving i förhållandet. Så jag tror att jag kommer att njuta av denna känsla och låsa in tankarna i ett eget rum i hjärtat. För tänka det måste man väl nog få ;)

söndag 11 december 2011

Julklappar, klappar och presenter...

Dom är KÖPTA!!!!! Tjohoo... Va skönt att ha det ur världen. Nu är det ju bara att packa dem och sen dela ut dem. Men nog blev det i år igen dyrt, suck... Nå julen är ju en gång i året och midsommar varje år så vi överlever ;)

Jag är lite smått avundsjuk på dom som kan pyssla ihop sina klappar själva. Ifjol fick mina flickor helt ljuvliga kläder och strumpor av min väninna som hon själv sytt och stickat. Åt mig hade hon lagat en genomskinlig burk med torra ingredienser i som man kunde backa CowGirl cookies av... Alltså helt superbt ju. Jag är så imponerad av henne. Hon har förresten en egen blogg där hon lägger upp sina egna verk: http://alimamansekametelisoppa.blogspot.com/

Bloggen är på finska men hon har ju så fina bilder där...

Jag tycker det var ganska svårt att hitta klappar till L och F som var någorlunda lika värda. Ls klappar kosta nog en hel del mera än Fs. Vi köper dessutom bara 1 klapp per man åt flickorna så. Nå jag tror inte att flickorna reflekterar över det prismässiga värdet men jag som mamma känner att det är orättvist när den ena flickans klapp kostar 50 eur och den andra flickans 30 eur. Ilandsdilemma...

Men vet ni jag fick en helt underbar present av min syster i veckan. Vi köper inte klappar åt varandra utan satsar på födelsedagspresenter istället. Vi har båda barn så vi öser klappar över dem. Men i alla fall hade jag på torsdagen ett enormt paket här hemma och väntade på mig. Öppnade det och hittade ett kort där det stod tidiga gratulationer på min och makens födelsedag, fyller i februari. Och i paketet fanns en Dolce Gusto kaffemaskin, alltså WOW. Jag bara älskar denna present och min syrra för att hon skickade mig den... Alltså hur gullig får man vara?! Testade hennes Dolce Gusto i somras när jag var på besök och blev helt överförtjust i den. Hon tänkte att hon skulle köpa en åt mig och skicka den åt mig före jag nu börjar jobba att jag kan få börja min dag med att avnjuta en Cappucino... Kan dagen börja bättre?!

fredag 9 december 2011

Att orka...

Att orka, hur orkar man egentligen med allt. Ibland känns familjelivet helt övermäktigt... Hur orkar man städa, hålla ordning hemma, byka, laga mat, vara social, förbereda julen, pyssla med barnen? Just nu känns allt så jobbigt. Jag orkar verkligen inte ta itu med något. Och hur skall vårt hushåll se ut när man börjar jobba, och sen så borde man ju orka ta itu med allt efter jobb ju.

Men en sak är i alla fall helt klar och det är att jag saknar mitt jobb, jag är ingen hemma mamma. Kanske det är därför som det tar så emot att göra något här hemma. Jag är sur och tvär, jag retar mig på allt och alla... Jag fräser jag känner mig som en jätte hemsk människa... Det är väl bara att inse att jag behöver mitt jobb och mitt sociala liv som jag har utanför familjen för att må bra...

3 veckor kvar sen börjar det...

tisdag 6 december 2011

Visst är elden ett rogivande element? Jag sitter ofta framför brasan, vi har en öppen spis med insats som har en glaslucka, så man kan se elden hela tiden. Det är varmt och skönt och så lätt att bli sittande och stirra in i lågorna. Tankarna virvlar runt i huvudet på en och för det mesta låter jag dom flyga fritt. En perfekt plats att sitta och läsa på medan värmen sprider sig i kroppen.

Dethär kunde man ägna sig åt igår då det var självständighetsdag. Lagade en god middag, älgstek, drack ett glas vin, satt framför brasan och läste, var ut en sväng med familjen i det härliga vädret. Vi fick vår första snö igår i södra Finland. Det var magiskt, och precis så som  december skall vara.... Sen kl 19 var det dags att bänka sig framför teven och titta på balen, samma sak varje år. Tradition ;)

Idag får vi njuta av en vanlig onsdag, festligheterna är festade. Skall snart väcka L och sen blir det morgonrumba, morgonmål, kläder, tänder skall borstas... Och L är så morgontrött att inget vill funka, helst sätter hon sig framför brasan och stirrar in i den... Sådan mor sådan dotter ;)

torsdag 1 december 2011

Internet - en bra eller dålig sak?

Ibland får jag känslan av att folk blir allt mer osjälvständiga, att folk inte kan tänka själv. Jag surfar ofta in på olika diskussionsforum och blir otroligt överraskad över vilka trådar där finns. Rör mig mest på svenska sidor, så vet inte om detta är ett utpräglat svenskt beteende eller är vi finländare likadana?

Man skriver om otrohet, om relationsproblem överlag, barnlöshet, tvister om var barn skall bo, barnskötsel, ja allt. Och till allt skall man ha andra anonyma människors åsikter. Svaren i alla trådar om relationsproblem är att man skall lämna partnern för man är värd så mycket bättre. Är det bara jag som reflekterar över att man ju faktiskt är 2 i ett förhållande och att historien alltid har 2 sidor, i trådarna få man ju bara den ena partens åsikter. Pratar folk inte med varandra mera? Allting skall lösas med andra människors hjälp och alla är hobby psykologer.

Var och varannan människa i trådarna lider av social fobi. Jaha, vad är nu det sen då? Klart man lider av social fobi om man bara lever sitt liv genom internet. Då behöver du ju inte möta folök utan kan gömma dig bakom ett anonymt nick på nätet. I princip kan du ju leva instängd med bara en dator långa tider och ändå uträtta allt du behöver. Beställa hem mat, kläder etc. Sköta bankärenden och andra myndighetsärenden via datorn ja man kan ju nästan gå till doktorn på nätet också. Så skulle nu inte folk få social fobi, som nu väl för klassades som blyghet, om dom inte måste umgås med folk i vardagen.

Så gott folk, hur skulle det vara om vi började tänka lite mer självständigt igen, löste våra egna problem, hade egna åsikter och gav oss iväg ut bland folk för att sköta ärenden. Hälsosammare tror jag.. Världen är inte så svart vit som den beskrivs på nätet....
Gadgeten innehöll ett fel